Engelska drömmar

Jag drömmer mycket. Jag dagdrömmer nog ännu mera.
Varje kväll innan jag går och lägger mej kommer jag på en historia i mitt huvud om något fint som jag önskar att jag får drömma om under natten. Det slår nästan aldrig in, men jag blir ändå nästan alltid varm och glad i kroppen över de historier jag kommer på. Det kan handla om allt möjligt men oftast handlar det om framtiden. Om kärleken, vännerna, barn, det stora gamla huset på landet, kaninungar och stora ängar med massa hundkex på.
Jag vet att det låter väldigt fånigt och drömskt och det är det väl också. Men det är gör att jag somnar bra nästan varje kväll.

På senaste tiden har dock något hänt som stör de där drömerierna något. Mina tankar har blivit engelska. Det är inte det att det är något fel med det. Men jag känner mej så otroligt dumt när jag ligger och tänker på engelska. Vem tror jag att jag är liksom. När jag kommer på mej själv med det där försöker jag alltid tänka på svenska iställe. Men det är förstås lättare sagt än gjort, tankar gör ju som tankar vill. Och det slutar med att mitt drömmande går över i nått slagt krig mot mina egna tankar som vill tänka på engelska när jag vill tänka på svenska.

Detta påminner mej om något jag ofta gjorde när jag var lite, eller ja yngre iallafall. Jag har nog alltid gjort det om man ska vara ärlig, men det är lite pinsamt att erkänna. Varför förstår ni nog säkert snart.
När jag cyklar, och det gör jag ju helst så ofta jag kan, brukar jag låtsas att jag blir intervjuad. Nu för tiden kan det handla om lite allt möjligt, ibland berättar jag om husen och byggnaderna vi åker förbi.
Men förr då var jag alltid en stor kändis, som kommit tillbaka till min hemstad Varberg för att spela in en film om mitt liv. Hur mitt liv såg ut innan jag blev Josefine med hela världen liksom. Jag berättade om alla hus vi cyklade förbi, ja här bodde min barndomsvän och där brukade vi palla äpplen. Eftersom att jag i denna dagdröm var en världskänd var självklart intervjun på engelska. Ibland tyckte jag kanske att jag var lite fånig, jag minns inte riktigt, men jag skämdes aldrig över det på samma sätt som jag skäms över mina engelska tankar nuförtiden.

Köss!




Kommentarer
Postat av: Linnéa Gaseb

Hejje..

Så söt du är. Har precis läst och sitter med ett STORT leende på läpparna.

Gissar att du har det toppen och att inget kan få hit dig igen. :(

Men jag har en sak jag skulle vilja be dig om. Om du kan kolla om det finns spinningskor i Nike där. Här finns de inte och på nätet finns de inte. Du är mitt sista hopp!!!



Nu ska jag läsa igen och hitta den sköna harmonin man fick av inlägget.



Puss och kram ses i Linnéstan

2010-05-02 @ 19:08:59
URL: http://metrobloggen.se/nikegirl

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0