I want to ride my bicykle, I want to ride my bike.
Halladö!
En sak jag saknar, väldigt mycket, är att cykla.
Å andra sidan låter det inte som att det vart så lätt att cykla i Göteborg på senaste tiden. Men ändå.
Jag drömmer mej tillbaka till förra året när jag köpte Pärlan(min mintgröna underbara cykel) och tänker att det var nog ändå litelite bättre förr.
Fast hon finns ju kvar där hemma kära Pärlan. Känner mej faktiskt lite ledsen att hon står helt ensam när hon bara vill ut och rulla. Men till sommarn! DÅ! Gud va jag längtar, seriöst alltså. Jag längtar tillochmed till bron, då längtar man verkligen mina vänner.
Hade tyvärr ingen bild på Pärlan(SKÄMSTAMEF*N!) men jag hittade en annan fin cykel. Den verkar tung och göttig.
Folk som cyklar i London verkar lite crazy dock, fast å andra sidan folk som cyklar i Göteborg är faktiskt inte heller helt normala. Nu drar jag alla över en kant och det är förstås aldrig fint. Men ändå, ni vet när man cyklar om någon (oftast av manligt kön) och personen i fråga ser det som en utmaning. Ni vet plötsligt hör man någon flåsandes bakom en nästan uppe på bron bara för att man MÅSTE FÖRBI det är liksom en skam att bli omcyklad. Spelar liksom ingen roll om man inte har några växlar, ingen luft i hjulen och en barncykel med stödhjul.
Anyways det är ju något fint i det med..
Köss!
En sak jag saknar, väldigt mycket, är att cykla.
Å andra sidan låter det inte som att det vart så lätt att cykla i Göteborg på senaste tiden. Men ändå.
Jag drömmer mej tillbaka till förra året när jag köpte Pärlan(min mintgröna underbara cykel) och tänker att det var nog ändå litelite bättre förr.
Fast hon finns ju kvar där hemma kära Pärlan. Känner mej faktiskt lite ledsen att hon står helt ensam när hon bara vill ut och rulla. Men till sommarn! DÅ! Gud va jag längtar, seriöst alltså. Jag längtar tillochmed till bron, då längtar man verkligen mina vänner.
Hade tyvärr ingen bild på Pärlan(SKÄMSTAMEF*N!) men jag hittade en annan fin cykel. Den verkar tung och göttig.
Folk som cyklar i London verkar lite crazy dock, fast å andra sidan folk som cyklar i Göteborg är faktiskt inte heller helt normala. Nu drar jag alla över en kant och det är förstås aldrig fint. Men ändå, ni vet när man cyklar om någon (oftast av manligt kön) och personen i fråga ser det som en utmaning. Ni vet plötsligt hör man någon flåsandes bakom en nästan uppe på bron bara för att man MÅSTE FÖRBI det är liksom en skam att bli omcyklad. Spelar liksom ingen roll om man inte har några växlar, ingen luft i hjulen och en barncykel med stödhjul.
Anyways det är ju något fint i det med..
Köss!
Kommentarer
Trackback
